Nu är det såhär att jag åkte till akuten 7 Februari med smärtor i äggstocken och fick i samma veva reda på att jag är gravid.
Fadern är ej lämplig som förälder och jag har ingen djupare relation till honom än KK.
Har funderat fram och tillbaka och det bästa vore kanske att göra en abort då jag saknar utbildning, bor i familjehem ännu och inte har någon fast ekonomi..
Men jag kan inte förmå mig till att göra en abort.. Bara själva tanken får mig att vilja slå mig själv för att jag ens tänker så.
Mina föräldrar vet. Båda säger att abort skulle ju vara det bästa då dom fick mig i samma ålder och dom har varit där jag är. Men dom säger ju även att allt går ju att ordna och att dom stöttar mig i vilket som.
Min socialsekreterare säger samma sak och att hon kommer se till att jag får lägenhet och bidrag om det blir aktuellt. Hon verka nästan inställd på att jag ska behålla barnet. Jag är i ca. V 11.
Men sedan har vi då han som är barnets far. Enligt honom har jag inget val. Antingen så går jag och gör en abort, eller så ser han till så att jag får missfall. Och då har han uttryckt att han kommer sparka/slå mig i magen tills det inte finns något liv kvar där.
Så jag sitter i en väldigt svår sits här.. Och jag vill inte göra abort. Men samtidigt är jag så rädd för vad pappan till barnet kommer säga när han får reda på att jag funderar på att behålla.
Så nu ber jag om tips på hur jag kan hantera denna situationen på bästa sätt!!
MVH. Oroad ung tjej.
↧